Jag har länge gått omkring och stört mig på hur golvet i vardagsrummet sett ut. Det har liksom tappat sin lyster och det har inte spelat någon roll hur mycket jag städat – golvet har sett matt och livlöst ut redan efter någon timme. Jag tycker dessutom att detta har spillt över på hela vardagsrummet; det har liksom sett tråkigt ut trots att jag valt att addera färg i form av fina tavlor och på kuddarna i soffan
En annan sak jag funderat på är om golvet inte skulle se trevligare ut med lite färg? Jag vet att det är en risk att måla om golvet då det är svårt att föreställa sig resultatet. Men, i helgen fick det vara nog – det fick bära eller brista: golvet skulle bli snyggt igen.
Jag bokade in en golvslipning
På fredagen så ringde jag runt till olika företag inom golvslipning i Stockholm och jag följde konstens alla regler för att hitta ett kompetent sådant. Jag satt säkert i två timmar och jämförde de offerter jag fick in och ringde runt till olika referenser.
Om det var värt det? Ja, utan tvekan. Företaget jag anlitade var dels ganska billiga – jag använde dessutom mitt Rot-avdrag och kunde därmed få en skatterabatt som gjorde arbetskostnaden 30% lägre (tackar!) – och dels så var de väldigt effektiva. De var klara på några timmar med allt.
Jag hade trott att slipa golv skulle innebära veckor av städning där jag skulle hitta damm i varenda låda, varenda hörn och i varenda litet klädesplagg. Det här företaget gjorde en, i stort sett, dammfri golvslipning. Bara en sån sak.
Jag ytbehandlade golvet på egen hand
Jag skulle inte vara nöjd med mig själv om jag inte på egen hand bidrog till det nya golvet. Företaget ville efter avslutad golvslipning även ytbehandla – men där satte jag ned foten. Ytbehandlingen ville jag sköta på egen hand. Jag fick några goda råd om hur jag skulle jobba in den ytbehandling jag valt och hur jag skulle tänka gällande träets riktning och så vidare. Bra råd som gjorde att jobbet blev väldigt mycket bättre.
Den ytbehandling jag valde var hårdvaxolja – men med färg i. Jag slog alltså två flugor i en smäll – eller tre, lite beroende på hur man ser på saken. Golvslipning först, ytbehandling för att ge skydd som nummer två och en helt ny färg på trägolvet som nummer tre.
Den färg jag valde var ljusare. Tidigare har golvet varit ganska mörkt och jag var som sagt, ganska trött på det. Nu har jag en färg som pendlar lite mellan vitt och grått; en skala som jag fullkomligt älskar då den är väldigt tacksam att inreda mot. Nu kan jag knappt bärga mig till nästa golv börjar reta mig och tvinga mig till en golvslipning. Jag har en känsla av att det kan bli sovrummet. Eller hallen kanske?